I kyrkorna

De flesta nykteristerna i Sverige finns i kyrkorna. Fler än 150 000 personer som av personlig övertygelse inte dricker alkohol. Nykterhetsrörelserna bildades också parallellt med de kristna kyrkorna. I Sverige kämpade olagliga kristna grupper på 1800-talet för religionsfrihet genom nykterhetsrörelser som var tillåtna.

Precis som alla andra folkrörelser i Sverige är nykterhetsrörelsen inspirerad från USA och England.

Baptister, metodister, EFS:are och missionare har djupa rötter i nykterhetsrörelsen. Innan man fick predika evangelium fritt predikade man på nykterhetsmöten och bildade nykterhetsföreningar istället för församlingar. Sedan gjorde man tvärtom; bildade församlingar och hade nykterhetsmöten.

Även präster i Svenska kyrkan engagerade sig för människors andliga väl och predikade nykterhet och ett kristet liv.

historia_bollnas
Pingstvänner demonstrerar för nykterhet i Bollnäs 3 juli 1955. På plakaten kan man läsa slagord mot ”supseden”, ”spriten” och ”smutsen”. ”Kristen ungdom – lycklig ungdom” och ”Nykter ungdom – sund ungdom” var självklara paralleller. Foto: Bengt Forselius, Gränsfors. Pingst bildarkiv.

Om man använder sagans form kan historien låta så här:

Sagan om predikanten som vågade säga pip

saga_fyllo Det var en gång för länge sedan i ett land uppe i Norden, en liten liten predikant. Han var så liten för att han faktiskt inte fick finnas alls. Så det var modigt av honom att bara finnas till. Kungen hotade att kasta ut honom ur landet om han så mycket som sa ett pip om Jesus. Han kände sig som en liten mus.

Men han hade en mission, ett uppdrag: Att frälsa människor!
”Hur ska jag göra för att rädda dem?” tänkte han. Många gick förlorade och han kunde bara titta på. På den tiden drack människorna i landet lika mycket alkohol som idag. Och när han såg hur många som gick under kom han på att ”Det kan jag i alla fall rädda dem ifrån. Det har inte kungen förbjudit”.

saga_kung Så den lille predikanten samlade människor, massor av människor till nykterhetsmöten. Och när de ändå var där sa han ett och annat pip om Jesus också. Men det märkte inte kungen – förrän det var för sent!

När tillräckligt många i det lilla landet blivit räddade kunde inte kungen stoppa honom längre. Den lilla predikanten hade blivit en stor nykterhetspredikant. Till och med några i slottet hade omvänt sig och överallt ”pep” de om Jesus.

saga_pastorPredikanten som nu fick predika om Jesus som han ville i hela landet glömde aldrig hur man räddar människor i det lilla landet i Norden: Jesus och nykterhet!
Inte förrän han blev mycket, mycket gammal. Kanske inte senil, men lite glömsk: ”Varför ska man vara nykter nu igen?” tänkte han. ”För att rädda människorna i det lilla landet i Norden”, viskade alla hans minnesceller. Han tyckte att han kände igen det på något sätt men varför …

Det är sagan om de svenska frikyrkorna och nykterheten. Och en saga slutar alltid lyckligt därför väntar vi med spänning på fortsättningen! För även om det här var en saga så var det ungefär så det gick till.

Och nu är det dags att säga ”pip” igen! Det lilla landet i Norden dricker lika mycket alkohol som då. Nu också toppat med narkotika. Konsekvenserna blir allt tydligare. Dags att ”den lille predikanten” blir den stora nykterhetspredikant han en gång var! Och kommer ihåg varför.

En saga av Stanley Almqvist
Sagobilder: Anders Parsmo

Dagsläget

Eftersom alkoholen tränger allt djupare ned i samhället måste alla organisationer skaffa sig en alkoholpolicy. En vanlig regel är att samfundets anställda inte dricker alkohol under arbetsdagen eller representation.

Det här är bara några av alla kyrkor som finns i Sverige. Vi delar upp dem i fyra delar: Frikyrkor, ortodoxa, lutherska och katolska.

Tänk på Kyrkofamiljesymbol_F Kyrkofamiljesymbol_O Kyrkofamiljesymbol_L Kyrkofamiljesymbol_K så är det lätt att komma ihåg.

Mer om hur kyrkorna hänger ihop, eller delat upp sig här.

Kyrkofamiljesymbol_L Svenska kyrkan – SvK

Svenska kyrkans policy blev mer tillåtande 2000. Kyrkan ska inte representera med starksprit, men vin och öl är tillåtet. Tidigare tillämpades alkoholfri representation.

Kyrkofamiljesymbol_F Pingströrelsen – Pingst

Centralt: Pingst har en skriven alkoholpolicy för samfundets centralorganisation. LP-verksamheten som rehabiliterar missbrukare har en egen alkoholpolicy.

lokalt: Varje lokal kyrka bestämmer själva om de vill skriva egen policy.

Medlem: Varje medlem avgör själv om inte lokala stadgar säger annat.

Ungdomsförbund: Pingst ung har ingen alkoholpolicy.

Policyn: Samfundets policy säger kortfattat att centralt anställda inte ska dricka alkohol på arbetstid eller när de representerar kyrkan. Nattvarden är som regel alkoholfri i Pingst.

Kyrkofamiljesymbol_F Missionskyrkan – SMK

Centralt: En övergripande alkoholpolicy finns.

Lokalt: Varje församling, kursgård etcetera bör komplettera alkoholpolicyn med en lokal handlingsplan.

Medlem: ”Anspråket på ett nyktert liv ställs inte från Gud eller en högre moralisk instans inom oss själva – utan från nästan”, sägs det i häftet. ”I dag dricker vi lika mycket som på Waldenströms tid. I övrigt är det mesta annorlunda.”

Ungdomsförbund: SMU har en egen policy sedan 2004.

PolicyN: All representation är alkoholfri och Missionskyrkan vill vara en alkoholfri zon, men låter de lokala församlingarna utforma lokala policy. Alkohol serveras på vissa av samfundets anläggningar. Till hjälp för lokalförsamlingarnas policyarbete finns ett häfte att hämta på SMK:s hemsida. Den grundläggande inställningen är ”medvetet och ansvarsfullt förhållningssätt till alkohol och vara en motkraft mot alkoholmissbruket”.

Kyrkofamiljesymbol_K Romerskt katolska kyrkan – RKK

Policyn: Kyrkan är förhållandevis positivt inställd till alkohol och betraktar det som en gåva människan skall bejaka. Nattvarden är alltid alkoholhaltig av teologiska skäl.

Kyrkofamiljesymbol_L Evangeliska fosterlandsstiftelsen – EFS

Policy: All representation ska vara alkoholfri och att arbetsplatsen ska vara fri från alkohol.

Kyrkofamiljesymbol_F Evangeliska frikyrkan – EFK

Policy: Det finns ingen skriven policy för alkohol, men alkoholfri representation tillämpas och arbetsplatsen är alkoholfri.

Kyrkofamiljesymbol_F Svenska Alliansmissionen – SAM

Policy: Policyn från 2005 är restriktiv men den kräver inte att enskilda medlemmar ska vara nyktra. De förväntar sig bara att de ska har gjort ett medvetet val. ”Nykterhet är ingen frälsningsfråga” slår SAM fast. All representation ska vara alkoholfri.

SAM använder alkoholfritt vin i nattvarden. Det heter att: SAM ska aktivt verka för att motivera sina medlemmar att välja en ansvarsfull alkohol- och drogfri livsstil.

Drycker med mindre än 2,25% alkohol anses som alkoholfria – samma gräns som nykterhetsrörelsen tillämpar.

Kyrkofamiljesymbol_F Frälsningsarmén – FA

Medlem: Frälsningssoldater måste lova nykterhet. Medlemmar som inte är soldatvigda och anställda behöver inte lova något men på jobbet är det alkoholfritt.

Policy: ”Frälsningsarmén anser att allt bruk av alkohol, tobak och andra droger utgör ett allvarligt hot mot såväl individen som samhället. Att helt avstå från droger anser vi utgör det effektivaste sättet att förebygga missbruk och beroende samt att förhindra fysisk, psykisk och andlig misär.”

Kyrkofamiljesymbol_F Metodistkyrkan

Policy: Kyrkan har en restriktiv syn på alkohol. All representation är alkoholfri och kyrkorna ska vara alkoholfria zoner. En ny, uppdaterad version av alkoholpolicyn är på gång.

Kyrkofamiljesymbol_F Baptistkyrkan – SBS

Policy: Baptisterna har ingen alkoholpolicy. I förbundets miljöpolicy finns en avdelning som handar om hälsa, men ingen övergripande policy rörande alkohol. Ansvaret ligger i stället nere i de enskilda församlingarna. Samfundets tradition är att låta församlingarna sköta sådana frågor själva.

Kyrkofamiljesymbol_F Trosrörelsen – Livets Ord

Policy: Skriven policy saknas. Men synen på alkohol i trosrörelsen är restriktiv.

Kyrkofamiljesymbol_F Adventskyrkan

Medlem: Adventister är nykterister och alla är kollektivt anslutna till Blå bandet.


Stanley Almqvist

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *